La gioia di essere Gialloblu

Känner ni att ert fotbollsintresse inte räcker för att vara trogen ett lag? Att det känns tomt om er favoritklubb spelar på lördag och ni inte kan hitta engagemang och kärleken i ett lag på söndagen? Eller bara hitta ett nytt lag och föra upp i seriesystemen i nyaste FM? Här har ni erat "andralag"!

Solen skiner alltid i Pescara om man ska tro deras egen befolkning. Pescara ligger i vackra Abruzzo och är regionens största stad. 200-300 meter ifrån hemmarenan Stadio Adratico ligger kanske hela Italiens vackraste sandstrand. Giorgio Di Vicino trvis här.

Historia

Vi ska ta det hela från början. Klubben bildades 1930 men blev officiell först år 1936 då man anslöt till dåvarande Serie D. Klubben avancerade snabbt till ett topplag i Serie B fram tills andra världskriget bröt ut och serierna tvingades göra om. Anledningen till framgången stavades Mario Pizziolo. Fiorentina legenden Pizziolo hade vunnit VM-guld 1934 och två år senare valde den defensiva mittfältaren att lägga skorna på hyllan och flytta hem till Pescara där han var född och uppväxt men hade lämnat i tidig ålder för att ge fotbollen en chans i Livorno. Efter andra världskriget pensionerade sig Pizziolo och klubben föll tillbaka i seriesystemen.

1955 byggdes Stadio Adratico och då fick man snabbt fotbollen ett uppsving i turiststaden Pescara och bara två är senare hade man avancerat till Serie C, där man var ett mittenlag under många år. Säsongen 71-72 åkte klubben ut ur Serie C och var tillbaka i Serie D när tränaren Domenico Rosati(bytte senare namn till Tom innan han gick bort 1985) tog över ansvaret. Två säsonger senare tränade Rosati ett Serie B lag efter att med Pescara ha vunnit både Serie D och Serie C. Rosati lämnade tronen med flaggan i topp inför säsongen 76-77 med stoltheten att laget fortfarande befann i Serie B. Giancarlo Cade hade fått lämna sitt tränarjobb i Bergamo och Atalanta och ersätta Rosati. När säsongen summerades hade Cade och hans lag via playoff mot just Atalanta och Cagliari mirakulöst avancerat till Serie A. Revanschen Cade tog där och då pratas det fortfarande om i solstolarna i Pescara. Cade var född och uppvuxen i Bergamo och hade under sin aktiva spelarkarriär tillbringat 6 år i Serie A i Bergamo. I mitten på 50-talet hade Cade fått svårt och ta en plats i laget och fick ta båten till Sardinien och spel i Cagliari. Cade lyckades inte heller i Cagliari och hamnade tillslut i Reggina och Mantova innan han slutade 1960. Revanschen fick låtas vänta i 20 år, då hade Cade med lilla Pescara "tjuvat" en plats i Serie A före just Atalanta och Cagliari. Cade lämnade Pescara säsongen efter.

Från mitten på 70- talet och början på 90- talet var Pescara ett såkallat jojo-lag. Man hade vid 5 tillfällen lyckats avancera till Serie A, vid 4 av dessa tillfällen hade man säsongen senare varit tillbaka i Serie B. Den ende tränaren som lyckades hålla kvar Pescara i A en säsong var Giovanni Galeone säsong 87-88.

Under hela 90- talet var klubben ett stabilt mittenlag i Serie B för att efter milleniumskiftet blivit ett jojo-lag igen där man nu säsongen 08-09 gör sin andra raka säsong i Serie C.

Pescara idag

Verkligheten sedan 7 oktober förra året är tufft. Klubben blöder ekonomiskt och har så gjort under en tid. 9 oktober i år för ganska exakt en månad sedan sålde Presidenten Gerrardo Soglia klubben efter enbart ett år som huvudägare. Nu står klubben utan ägare och framtiden ser minst sagt tuff ut för "Delfinera". Klassisk klubb det hära i en magisk stad. Bara att hoppas att en ny ägare kommer in snarast och att man kan hämta nya kraft. Vet att ombyggnaden av Stadio Adritico var tänkt att stå klar i slutet av nästa år men vet inte hur det blir med dessa planer förtillfälligt. Idag tränas laget av tidigare landslagsspelaren Giuseppe Caldaresi som hunnit bli 45 år gammal. Klubben har en mittenplacering i C1:an just nu och har två stora stjärnor i anfallaren Bazzani(tidigare Sampdoria, Lazio, och Brescia bla) och sevärda trequartistan Di Vicino. En liten notis om Bazzani är att han trots spelade 5 år i Sampdoria fortfarande bodde kvar i hemstaden Bologna. Avnjutande färd till jobbet varje dag för vissa, 20 mil enkel väg för andra. En notis om Di Vicino är att han enligt rykten är en riktigt livsnjutare som hellre är stjärna i liten klubb i en vackar stad än en bänkspelare i ett lite bättre lag. Di Vicino var också Grande i Salerno(vilket inte varit så lätt de senaste åren) för ett par år sedan.

Levande legender

Idag finns det tre tränare i Serie A som tränat Pescara i Reja(Napoli), Ballardini(Palermo), och Rossi(Lazio), nuvarande Genoa tränaren Gasperini är dessutom en av klubbens största legender då han spelat 160 matcher för klubben. Morgan De Sanctis(tidigare Juventus, Udinese, Sevilla, och nu Galatasaray), Mauro Esposito (tidigare Cagliari, Roma, och nu Chievo), och Massimo Margiotta(Vicenza) är tre spelare som fått sin fotbollsutbildning på Pescaras vita stränder. Man har även haft ett par landslagsspelare ifrån Brasilien i klubben genom åren där givetvis den nuvarande Brasilienska tränaren Dunga varit den bästa och största i Pescaras historia. Enda Scandinav att representera Pescara har John Sivabeak varit. Sivabeck värvades till Pescara samma sommar som han vann EM-guld i Sverige 1992.

Matchen

I dess tider drömmer sig Pescaras fantastiska supportrar till den där dagen, den där speciella dagen. Det var i slutet på maj 1993. Pescara hade åkt ut ur Serie A redan man ville i sista omgången återupprätta någon sorts heder när Juventus kom på besök för att säkra Cup-vinnar-cup platsen. Samtliga räknade med att Juventus bara skulle spela av matchen och vinna enkelt på förhand, och med full förståelse. 0-1 efter 2 minuter Ravanelli. Allegri hinner sedan kvittera på straff innan halvtidsvilan. Det är varmt, runt 30 grader - 45 minuter återstod av säsongen - 45 minuter återstod av resan i Serie A. Vad tränare Zucchini sa till spelarna i den halvtidsvilan är ännu okänt men att de hade påverkan i att Pescara i andra halvleken fullständigt körde över Juve och tillslut vann med 5-1 är välkänt i hela fotbollsitalien. 30 Maj 1993 - Miraklet på Adratico! En mer värdig Serie A jumbo kommer nog inte existera mer i mina ögon. Pescara har inte spelat Serie A fotboll sedan den dagen men minnet från just den dagen lämnar aldrig "Delfinerna" vid kusten... Solen sken då, och solen kommer alltid skina Bella Pescara!

Glöggkväll hos vitryssen?

Ghirardi tycker det är överdrivet att påstå att Parma spelade fegt idag och var nöjda med poängen. Han säger och vi gjorde en bra match, liksom Livorno.

A.Lucarelli säger att hans bror gjorde en bra match och att han fick göra mycket av skitjobbet idag. Han säger också att det alltid är jobbigt att möte Livorno med alla dess känslor som är inblandande. Han nämnde också att Rossi var sjuk så nu vet vi det.

Paci säger också att Rossi var sjuk och han fick hoppa in i i sista stund. Han var inte fit egentligen men fick bita ihop, han hade bara tränat ett pass med laget innan matchen och kände av skadan men tyckte ändå att han skulle spela bättre.

Mister sa att publiken måste ha mer tålamod.

Kutuzov sa att han skulle dricka glögg ikväll och att publiken inte borde reta honom för hans vikt.

Kort kladd om matchen. Solo Parma första 25 som såg ut som ett klassiskt förspel från Parmas sida. Ganska jämna match efter det med en klar fördel för Livorno i skapade målchanser. En del i idividuella misstag i backlinjen, Kutuzovs fysik, Budels otaktiska löpningar, och avsaknaden i egna målchanser betyder att Livorno skulle ha vunnit matchen om det skulle ha vart fullt rättvist. Nu hade vi lite tur och vinner faktiskt en poäng idag. Som vanligt måste man få kräva mer av spelet och spelarna, allt för ojämnt och trögt under långa stunder. Trots allt viktig poäng idag och positivt att vi inte drar på oss någon avstägning inför Salerno resan. Boys Parma 1977 kommer annordna en resa till Salerno nästa helg(lönehelg) för att på bästa vis stötta laget. Nästa helg vinner vi!

***

Fick ett sms av en kontakt som var på Tardini idag och Lucarelli, Kutuzov, och Falcone fick under hela matchen spridda burop riktade mot sig.

***

Rykten säger att Troest har åkt på en svår/allvarlig fraktur i vänster hand. Minst sagt olyckligt för Troest som inte har fått någon bra start i Parma.

***

Vart var Rossi? Måste ha hänt något - men vad? Finns inga uppgifter på honom ännu vilket jag ser som positivt. Feber kanske? Saknades idag(speciellt pga av Pacis tillstånd och insats kanske).

Pavarini - Ser ofta osäker ut men skenet bedrar, ny bra match av Ghirardis polare idag.

Falcone - Med hjälp av Zenoni klarade han sig från att sätta sig i svåra situationer idag. Ger dock inget säkert intryck och slårt bort en del uppspel.

Paci - Ansiktspråket i första visade på att Paci såg ut att lida av sin skada idag. En Paci utan den där grinitan inom sig är inte en bra spelare, inte ens i B. Såg nästan rädd ut så fort Tavano fick bollen. Räddade ett givet mål på mållinjen, ett plus. Dålig match av Paci idag.

A.Lucarelli - En bedrövelse i inledningsfasen i serien men till skillnad från sin bror blir han bättre och bättre för varje match. Fin form och härförare i backlinjen just nu. Parmas bästa back förtillfälligt - vem hade trott det för en dryg månad sedan?

Zenoni - Kors i taket! Zenoni vara bra idag. Har svårt att se hur det här inte ska vara Zenonis bästa match i Parma tröjan. Löpvillig och öppnande passningar första 25 minuterna, tröttnar i andra men överlag en stabil och bra insats. Måste dock reta lite med Zenoni(vad vore en matchrapport utan det från min sida?). Någon som såg Zenonis Cristiano Ronaldo klack(driver bollen på högerkanten, klackar den in i banan och byter löpriktning) i 44:e matchminuten? Jag kunde inte hålla mig från skratt hehe. Han lyckas klockrent med finten och driver in i banan men båda han och medspelarna ser chockade ut! Zenoni blir så nöjd att han stannar av för att sedan slå tillbaka bollen till backlinjen.Så kan man också förstöra ett kontringsläge hehe men idag köper jag det då han trots allt sken av självförtroende i första halvleken.

Mariga - Vår löpstarke Kenyan var tillbaka idag. Sprang mycket, vann mycket boll och visade den där viljan jag trodde vi skulle sakna utan Morrone. Enda minuset som jag klagat länge på Mariga är att han hamnar för ofta ute på högerkanten. In mer centralt i banan och försök utnyttja ditt vassa skott! Bäst i Parma idag.

Budel - Tog ett större ansvar i Morrones frånvaro och gör det okej idag. Duktig med boll idag, inget sedvanligt kladd. Dock så finns det mer att önska i Budel defensiva spel utan boll.

Kutuzov - För bekväm. Faller för långt ner i banan. Dålig fysisk form. För dålig defensiv för att ha en så låg utgångsposition.

Castellini - Som vanligt okej och stabil. Saknade dock en del i Castellinis offensiva spel idag. Måste ha varit trött i slutet då hans försvarsspel var allt för passivt. Inte en av Castellinis bättre matcher.

C.Lucarelli - Dagens match summerar egentligen hela Cristianos säsong. Som vanligt bra första 20-25 minuterna för att sedan försvinna helt från matchen. Tankarna och ideerna finns där men Cristianos fysiska status och saknaden av den rätta viljan finns inte vilket renderar ut i en på nytt dålig insats från Cristiano. Varför inte ta cykeln till Salerno nästa helg?

Paponi - Inledde likt Lucarelli piggt men försvann sedan ur matchbilden i och med att vi som lag tappade fäste om Livorno. Pigg, även fast han hade svårt att skapa chanser. Självförtroende lovade trots allt om mer - avgör mot Salerno nästa helg istället?

Inhopparna:

Leon - Försökte, men skapade inget märkvärdigt.

Paloschi - Verkligen medioker just nu. Osynlig igen. I inledningen av säsongen så glömnde man ofta bort att han bara var 18 år i sitt mogna spel. Nu ser han ut att vara 16 år och 160 cm lång.

Startelvan: Pavarini; Falcone-Lucarelli-Paci; Zenoni-Mariga-Budel-Kutuzov-Castellini; Lucarelli-Paponi

Paci startar trots allt och detta måste vara till följd av att Rossi inte kommer till spel. Rossi skadad på värmningen?(finns inte med på bänken heller, Pambianchi har ersatt honom).

Ordens mening, en menings betydelse. En hoppfull supporters röst på matchdagen? Eller chefredaktören på Corriere di Livorno(Lucarellis tidning) röst på matchdagen?

Bara det värsta och det mest korrupta såklart en dag som denna. Det finns två huvudnyheter på sportsidorna i Lucarellis tidning idag. 1. Första sidan där Chefredaktören Giancarlo Padovan i en krönika givetvis menar på att Lucarelli vill och kommer att återvända snart. 2. Andra sidan. En artikel som hyllar Livornos supportrarna i alla dess superlativ. Acori fick några rader om matchen i en högerspalt.

Corrier di Livorno är trots allt ingen vanlig lokaltidning...

Sagan om ett fotbollslag och dess supportrar som bytt ljusa mot mörka tider.


Saknas idag, saknas imorgon

Ödets väg är underlig. Det som kännetecknar en framgångsrik författare är att han kan skriva många lyckade verk. När en saga dör ut så föds en annan. När författaren sen försvinner får andra ofta yngre författare ofta sin tid, sin tid i rampljuset.

En del startar sin saga genom att bygga upp ett imperium när man är 23 år och startar ett företag, sitt företag. Andra föds med ekonomiska möjligheter att köpa sig in i sagan. Vår senaste(riktiga) författare och vår nuvarande författare fick båda sin blomstrande tid. De fick båda vara hjälte i en stad som behövde sina hjältar, och i en saga som behövde sina hjältar. Den ene fick 13 år och 8 titlar, den andre har hittills fått ett halvår som i historieböckerna borde kännetecknas av andra hjältar. Under dom där 13,5 åren var dom våra hjältar. Idag är dom historia, historia uppdelat i två personer. Den ena historikern har inte skrivigt sitt sista kapitel ännu. Tyvärr. Och vår gamle sagoberättare sitter inlåst bakom bom och galler i Milano.

Jag frågar mig själv: - "Vad är det som gör en saga bra? Vad är det som gör en saga så bra att jag inte kan sluta läsa den?". Jag tänker en stund för mig själv och finner att det som gör en saga bra är karaktärerna i boken och vad de tillsammans i denna saga kan skapa. Det som sen gör den känd/berömd och klassad som bra är vi läsare. Minnen från författaren och hans fantastiska saga står vi enigt tacksamma för. Utan honom hade vi personer inte enats under samma forum och fortsatt läsa denna saga tillsammans som egentligen pågått sedan år 1913. Sagan har bara bytt författare, författare som tar över pennan där den andres bläck har tagit slut.

Det är inte författaren som idag får oss att fortsätta att läsa sagan. Det är minnena av de hjältar som fanns igår, som finns idag, och de som kommer att finnas där när vi vaknar imorgon. De hjältar som kommer finnas kvar där i minnena när jag en dag förhoppningsvis försöker få min blivande son att läsa samma saga.

Ibland är författaren en hjälte, ibland inte. Vissa är bara glada att det finns någon som fortsätter skriva för så många läsare. Författaren kommer aldrig vara huvudorsaken till att vi kommer fortsätta att läsa sagan. Det som gör en författare framgångsrik är nog framförallt valet av vilka karaktärer han bygger sagan på och i vilken miljö han utvecklas dessa karaktärer. En saga utan hjältar är ingen bra saga i mina ögon eller öron och de största hjältarna finner vi allt som oftast i stridernas centrum.

Vår nuvarande författare tycker om att skriva men vi märker alla hur han lider. Han lider för att han inte når den framgång som han hoppades på. Han lider för att han hela tiden tappar läsare. Han lider för att det hela tiden kostar mer än vad den uteblivna framgången nu istället givigt. Men, vad har egentligen vår nye författare för mål med vår saga?

Vi läsare vill ha hjältar och när vi vänder sida och läser att huvudkaraktären i sagan fått en roll i en annan saga i en kuststad inte allt för långt bort så har vi genast inte bara bytt sida utan på nytt börjat ett nytt kapitel. Ett nytt tillsynes mörkt kapitel.

Vår författare hade precis skrivigt sin första bok. Den fick inget lyckligt slut. Vad är egentligen en saga utan lyckligt slut? En sann saga kanske?

Författaren satt i somras hemma i Carpenedolo utanför Brescia och skrev på fortsättningen, en ny bok, uppföljaren. En ny bok som skulle bli mer lyckad än hans första var det tänkt. Han ville få tillbaka sina läsare, han ville ha revansch. Han sa dock tyvärr att en av den tidigare bokens två huvudpersoner inte skulle finnas med i uppföljaren. En av Luca och Daniele som jag väljer att kalla dem skulle få inleda en annan saga någon annanstans. När den första boken slutade så olyckligt som den gjorde så förstod vi läsare det här, vi förstod att Luca inte skulle finnas med i uppföljaren. Vi led under en tid då saknaden skulle bli stor men vi tröstade oss åt att Daniele skulle dock finnas kvar, de hade författaren lovat flera tusen gånger. När vi sedan en eftermiddag en sommardag öppnar den nya boken och märker att varken Luca eller Daniele finns med i uppföljaren så får varken författaren något stor tillit, eller för den delen boken någon bra start.

Man behöver inte vara mest framgångsrik för att vara den största hjälten i sagan, men man behöver ha ett stort hjärta, och ofta det största hjärtat. Ett stort hjärta för den sagovärld vi läser. Vår huvudkaraktär hade det största hjärtat, ett hjärta som nästa sommar kan köpas och för alltid bara finnas kvar i historieböckerna.

Det föds hela tiden nya hjältar även om dom inte växer på träd, men för varje hjärta som krossas, krossas drömmar och hopp. För varje dröm som krossas så kommer sagan fortsätta att tappa dess läsare. För oss läsare var han en av få kvarvarande hjältar, och i vår tankevärld huvudkaraktären under vårt pågående mörka kapitel i sagan. I vår saga var han ljuset i den mörkaste av mörka miljö som sagan utspelat sig på i flera år.

En som är hjälte när det blåser som kraftigast förblir alltid den största hjälten. Oftast föds hjälten nämligen när det blåser som mest och när vi saknar just drömmar och hopp. Vår senaste hjälte föddes just under sådana förhållanden.

Den 14 juni 2005 fick vi se en glimt av en 17 årig ny karaktär i vår saga. 4 dagar senare den 18 juni är han inte bara en karaktär i vår nu 95 år långt gångna saga, han var nu också en av sagans eviga hjältar. Förutsättningarna den dagen blandad med hans egen och klubbens framgång gjorde honom snabbt till en hjälte. Det var dock aldrig den dagen som gjorde att han förblev vår hjälte, utan det var hans vackra och stora hjärta!

När vår hjälte var yngre fanns det minst fyra stycken jämnåriga kamrater som personligt hade mer framgång än Daniele. Dessa fyra var med och bildade en årgång som kunde ha stått för egna och flera kapitel i vår saga.

Den då bästa av dem då tillbringar idag oturligt sina dagar med att träna Rehab i Spal.

Den näst bästa försvann till England och Manchester och dansade med bollen som en av den här genrens största sagoberättare aldrig tidigare hade sett. Denna spelare kom även tillbaka under en kortare tid och gjorde inte bara sig själv till hjälte i vår saga, utan även vår nuvarande författare.

Den tredje for också han till England, och även fast han likt sin smått identiska anfallspartner sedan tiden i vår saga så valde den här personen en annan väg. Han dansade med bollen i London under även här en av denna genre mest kända och lyckosamma sagoberättare. Han valde dock en annan väg, han var den arroganta i gruppen. Han hade möjligheten att komma hem men valde att försöka få några rader i för han tillsynes fel saga. Idag är han tillbaka i England och varför kan bara han själv svara på.

Den fjärde är idag den enda som fullt ut är kvar i vår saga. Efter att Daniele lämnade utnämnde författaren honom som vår nya hjälte och huvudkaraktär. Vår nya hjälte som idag inte får chansen att skriva sina egna rader pga gamla skador och karaktärer som egentligen inte här hemma i vår saga.

Daniele var den enda karaktären som föddes där sagan startar för 95 år sedan en dag i en stad i ett land som liknar en klackesko. Daniele själv föddes år 1987. Daniele var den enda karaktären i vår saga som enbart funnits i våra rader, i vår saga. Daniele var den enda som hela tiden sagt att han aldrig ville lämna Parma. Daniele sa alltid att han var smickrad över att storklubbar ville ha honom men att hans framtid fanns i Parma. Många har under den tiden jag följt denna saga sagt samma ska men när Daniele öppnade munnen fick orden direkt en ny mening. Jag visste det då och jag vet det idag att Daniele menade det han sa.
Daniele var den enda som delade sagans läsares drömmar och hopp inför framtiden.

En sagoberättare beskriver själv Daniele så här: - "Du behövde inte kolla länge förrän du förstod vilka spelare Daniele och några andra betydde för det här laget. Vi åkte upp i bergen och tränade, vi tränade väldigt hårt. Intrycket och hela laget var bra, vi jobbade hårt, alla jobbar lika hårt för att nå vårt mål. Det fanns dock undantag på spelare som klarade av träningen bättre än de andra, det finns unga fantastiska spelare i det här laget som drar med alla andra. De har det där lilla extra, de har en enorm vilja, stolthet och glöd i ögonen som är värt så mycket".

När man i sagan levt under 10-14 tuffa dagar i Alperna så är man på väg att vända hem. Det enda som fattades var att nästa kapitels karaktärer skulle presenteras för de läsare som kanske inte följt denna saga lika noga som jag och du. I publiken satt några hundra åskådare, på scen stod 25 karaktärer och en talesman. När micken sedan var på så dröjde det inte länge förrän scenen bestod av 24 karaktärer och en huvudkaraktär. Talesmannen som i sagan fick betalt fanns inte kvar på scenen längre, han behövdes inte längre. De tog nämligen inte långt tid förrän Daniele själv tog på sig rollen som talesman, talesman och ledare för hela gruppen. Han presenterade dem alla, sin nya tränare, sina tidigare idoler, och sina unga vänner som såg upp till Daniele varje dag de var tillsammans.

Nästan ett år senare händer det nåt. I sagan befinner sig Daniele i Toloun i Frankrike och representerar sitt land. Daniele blir utsedd till den andra matchens bästa spelare och Italiensk media jagar Daniele för att få en kommentar efter matchen. Daniele vill egentligen inte prata med media den dagen, han vet vad som är på väg att hända. Reportern säger: - "Rykten i Italien säger att du är nära Napoli, stämmer det?". Daniele svarar: - "Jag vill inte spela med Napoli, all respekt för dem men jag vidhåller andra drömmar. Min dröm är att föra Parma tillbaka till Serie A och en dag få bära kaptensbandet för min klubb, för min stad. Men jag vet inget om min framtid, vi får se vad som händer..." De är inte de inledande orden vi läsare tog till oss den dagen, det visste vi och det hade han sagt förut. Nej istället fanns där en oro, en oro och en tveksamhet i Danieles hjärta för första gången. Redan där visste han vad som skulle hände någon vecka senare.

Daniele fick och kommer få lämna då författarens misslyckande skapade för stora ekonomiska hål för fortsatta möjligheter att skriva ner sin del av sagan. I författarens värld var han bara en av många som höll sagan vid liv och som med en viss summa pengar kunde hjälpa honom att fortsätta skriva sin saga. Daniele mår på något vis inte dåligt i sin nya miljö, sitt nya kapitel i en annan saga. Daniele ville dock stanna och bli vår framtida hjälte i många år, karaktären med det enorm hjärtat som skulle föra fanen vidare. Det fick aldrig Daniele chansen till. Daniele var en hjälte och vi vill inte fortsätta en saga utan hjältar längre!

Vår saga skrevs ofta på söndagar förut, nu skrivs den nästan alltid främst på lördagar. Förr kunde vår saga utspela sig i Milano, Turin, eller Rom framför stora scener. Idag utspelar sig sagan på ställen som Sassuolo, Cittadella, eller inför tomma läktare i Bergamo. Förr utspelade sig varje sida i boken av några hjältar som fanns där vid varje slag. Dessa karaktärer kunde trots att man i sagans värld åkte till Rom och förlorade ett slag stort för tionde gången i rad mot detta motstånd få en att känna stolthet. Det om något personifierar stolthet och i mångt och mycket en välmående klubb.

Idag hade inte spelat någon roll om sagan utspelar sig i Roms fina kvarter i Lazio i ett slag mot Lazio inför 50.000 åskådare eller inför samma kvarters lilla kusin Fronsione och dess stadion som inte tar mer än 10.000 åskådare. Det som spelar roll är att varje dag vi vänder sida i boken så står vi utan hjältar. Och utan hjältar skrivs ingen bra saga, utan hjältar nås aldrig framgång!

Våra hjältar kan och har varit från hela världen de senaste åren i sagornas värld. Våra största hjältar har genom födseln och trogenheten fått möjligheten till att nå den högsta statusen, men det finns fortfarande blivande hjältar med tillsynes alla möjligheter i världen till att styra fronten i slagen på helgerna som inte har fått samma möjlighet trots att de alltid har varit deras största dröm. Den författare, den man som fortsätter att krossa dessa drömmar kommer aldrig bli staden eller våra sagors man!

Jag vill fortsätta att älska mina gamla hjältar. Jag vill att möjliga hjältar ska få sätta sitt spår i texten. Få sin möjlighet att sätta sin prägel på sagan, på historian. Om än bara under den tid de vill vara kvar, så får det väl sedan godtas om sagor numera skrivs av bättre författare och flera läsare och man vill själv skriva nya kapitel någon annanstans. Nästan alla av karaktärerna i vår saga har och drömmer om nya kapitel någon annanstans, många har fått sina drömmar uppfyllda och många kommer om jag tjuvläser längre fram i boken även i fortsättningen få den möjligheten. Men vissa få av karaktärerna i boken delar dock samma drömmar som oss läsare, för en del är faktiskt vår dröm även karaktärernas dröm. Vi drömmer om en klubb vid namn FC Parma, vi drömmer oss bort som karaktärer eller bara i sagornas värld. Det finns bara i sagan om Parma ett fåtal såna här karaktärer trots en 95 årig historia. Därför brinner det i ens hjärta att man måste bläddra tillbaka flera sidor eller kapitel innan vi får se deras namn igen framför oss. Vi behöver i drömmarnas värld inte leta för se dessa namn framför oss för dom kommer alltid finnas där, finnas där som dom riktiga hjältarna! För i våra drömmar har inte våra hjältar ett värde som kan motsvaras några pengar alls, varken inte i den värld vi lever i och inte ens i sagornas värld.

Idag är vår symbol, sagans huvudkaraktär en hjälte, men inte våran hjälte. Vår huvudkaraktär har satt sina fotspår i en saga. I själva verket har han av sagoberättelsen fått ett eget kapitel, problemet är bara att det är i en annan saga. Även om alla huvudkaraktärer i den genre som vi läsare förtjänar att bli en hjälte i en saga, så är det inte alla som ska få chansen att förtjäna att bli en hjälte i vår saga. I vår saga har huvudkaraktären en bror. En bror som i sagornas värld är känd som vår huvudkaraktärens bror, inte för de avtryck han själv lämnat i sagorna, utan för att han är och kommer alltid att vara lillebror.

Vi har tidigare haft en storebror som huvudkaraktär i vår saga som även hans yngre bror inkluderades i sagan. Även fast dessa hade påbörjat att lämnat spår i en annan saga tidigare(som de förhoppningsvis inom en snar framtid tillsammans kommer skriva deras sista kapitel på) så fanns det en skillnad. Huvudkaraktären(storebror) var hjälte, han hade funnits i vår saga i 7 år, han hade förtjänat sin hjältestatus av oss som läser sagan. 2002 fick han vara med om att skriva ett eget kapitel i boken tillsammans med alla andra karaktärer. Han hade varit med och skrivigt många kapitel förut i samma saga, men nu gjorde han det som en av två huvudpersoner mitt i slaget i vår saga. Han kommer alltid bli förknippad med en annan saga, men han kommer alltid vara förknippad med vår - Tack för allt Fabio!

I sagans värld har Fabio en bror, en yngre bror vid namn Paolo. Paolo är 8 år yngre än Fabio och Paolo hamnar i vår bok då vår dåvarande författare då vet att även Paolo hade föresättningarna att en dag ta över efter sin bror. Att en dag även han få tilldelat ett eget kapitel i vår saga. Paolo tillbringa lika lång tid som sin bror i vår saga, bara i ett annat kapitel. Paolo blev aldrig den hjälte och huvudkaraktär som det tog Fabio 7 år att uppnå. I vår saga kommer dock aldrig den här versionen av den yngre brodern bli förknippad med en tillsynes idiot och ett stort misslyckande som "våran" nuvarande lillebror kommer. I staden och i vår saga kommer Paolo alltid bli förknippad med den som tillbringade 7 år, 7 tuffa år då han var en av sagans karaktärer som arbetade hårdast och mest för att just nå den hjältestatus som han hade sett sin egen bror nå. Det krävs rätt miljö att skapa en hjälte, hemma är nästan alltid rätt miljö. Idag har Paolo kommit hem, idag är Paolo äntligen en hjälte! Vi saknar honom inte främst som fotbollspelare, utan som människa. Den typ av personlighet som Paolo sägs ha haft finns inte kvar på Colecchio längre.

Bara för att man bär familjens namn, bara för att man ärvt samma kött och blod behöver inte betyda att man bägge två har möjligheten att bli hjälte. I våran saga finns det som sagt ett brödrapar som delar kött och blod, men de delar inte staden och sagoläsarnas blod. Därför kommer de aldrig kunna bli våra hjältar. Karaktärer som inte når lycka på den plats man är lyckligast, karaktärer som inte upplever framgång där dom i själva verket vill uppleva framgång kommer aldrig bli klassade som våra hjältar. En räddare möjligtvis, men aldrig en hjälte!


Våran egen hjälte

Vi sagoläsare är även hjältar i denna saga, men vi är det inte ensamma utan vi är det tillsammans. Det finns dock en individ som ensam sagoläsare lämnat djupa sår i andras läsare ögon, och för den delen även i andra karaktärers ögon. En sagoläsare som var en hjälte och som över en dag förvandlades till en av sagans egna karaktärer, en av sagans alla kapitel. Hans namn var Matteo och den 30 mars nästa år kommer jag sätta mig ner och fortsätta att läsa denna saga. Datumet för den läsestunden är lika självklar som enkel. Skillnaden då mot nu så kommer inte läsningsstunden vara uppbyggd på avsaknaden av våra hjältar. Mitt nästa kapitel kommer nämligen handla om en hjälte, vår hjälte! Vår hjälte som finns där varje dag det är dags för strid, vare sig det rör sig om Lördag eller söndag, A eller B så finns han alltid där och kommer alltid finnas där. Matteo Bagnaresi, vila i frid!

Få personer i sagornas värld har blivit hjältar i olika sagor, anledningen till det stavas inte alltid uteblivanden på framgång, utan i hjärta. Ett allt för delat hjärta att delas med andra. Där hjärtat är störst är alltid hjälten störst!

På måndag fortsätter sagan i Brescia. Att sagan fortsätter i Brescia kan mycket väl vara ödet. Om sagan får ett nytt kapitel eller bara vänder sida i Brescia får tiden utvisa. Jag tror i alla fall inte att det är någon tillfällighet att sagans nästa sida utspelar sig i just Brescia. Att vi åker med hem till vår författare i Brescia och att när han fortsatt med ständiga stavfel och valet av karaktärer som vi inte längre vill ta till oss till våra hjärtan är det inte längre vårat fel. Så länge det inte finns en stolthet eller kärlek i författaren ord, så länge det inte finns en glöd i karaktärernas ögon i slagen i denna saga så har det hela bytt sida - För då är det vi som öppnar boken och läser sida in och sida ut var dag om sagan om FC Parmas dess stora hjältar!


Jag är 21 år gammal och har följt denna saga i 15 år. 15 år av stolthet och kärlek till samma klubb har inte gjort mig till någon hjälte. Det har dock gjort mig delaktig i sagan om FC Parma, om en än så liten del av samhörigheten så kommer det alltid vara tillräckligt för mig att fortsätta att följa denna underbara saga. Idag är kapitlen fylld av mörker, men kom ihåg att när det är som mörkast födds dom största hjältarna!

Forza Parma!

PS. Notera att jag skrev denna krönika den 27 september i år. Läget har förbättrats kans jag konstatera, i alla fall tabellmässigt och ens egna förhoppningar. Ser också nu att jag fick rätt om att sagan fick en ny vändning i Brescia då Cagni sparkades.

Såpan fortsätter om än på samma blad. Givetvis toppar "nyheten" om att Lucarelli inte ska fira om han gör mål imorgon sportbladen i hans egen tidning Corriere di Livorno idag. Spinelli spinner även vidare på det han sa igår och förnekar en flytt. Han säger att det är önsketänkande från klubbens supportrar men att det inte kommer ske pga Parmas krav. Samtidigt avslutar Spinelli med att säga att Lucarelli är som en son för honom och därmed tycker jag vi från och med nu kan sudda ut de där "bråket" i Mars 2006. Frågan är vem som är mest lurad: Vi(Parma)?, Livorno?, eller kanske Mazzone?

Samtidigt kom igår en "ny" artikel om hjälten Cristiano Lucarelli och detaljerna kring affärerna med Spinelli och dennes företag i tidningen. Detta trots att tidningen skrev en i stort sett en identiskt artikel för 8 dagar sedan... Han är slug och mån om sitt kära Livorno... och jag tror att de senaste mötet i Serie A på Picchi spelar in. Cristiano Lucarelli vill inte tillbaka till Armando Picchi - i alla fall inte i fel dresscode.

Får supportrarna fira en ny hemmatriumf imorgon?

Det har snackats en hel del om honom både i bloggen och i övriga media de senaste två veckorna. Nu är ni inte dummare än att ni vet vem det här är och att det här är en speciell match för honom och hans bror. Jag väljer att stanna där och fokusera på matchen då jag börjar bli ganska så less på denna såppa redan. Gissar att det finns tillfälle att återkomma till bröderna efter matchen.

Livorno

Innan säsongen så gick jag ut och mer eller mindre lovade att just vi och Livorno skulle knipa direktplatserna till Serie A nästa säsong. Bredaste och bästa trupperna tyckte jag och det får jag stå fast vid även idag. Vi hade en del gemensamt då vi som Livorno lämnade Serie A förra säsongen samt att bägge klubbarna bytte tränare inför säsongen. Acori är en mycket hyllad och omtyckt tränare i Italien efter dennes fantastiska saga med turistorten Riminis fotbollsstolthet. Men likt oss så hade Livorno problem att nå önskevärda resultat till en början. Spelet i sig såg under större delen ut att flyta på bra men man hade svårt att ta tillvara på de chanser man skapade och föra över det till tre poäng utan man inledde med en hel del oavgjorda matcher. Acori har frångått sitt klassiska 4-2-3-1 tänkt från tiden i Rimini under vissa stunder och har även testat en rad olika spelare. Nu verkar Acori ha hittat hem och spelet ser tryggare ut trots 0-0 hemma mot Treviso senast och att man haft fortsatt problem med att ta tillvara på chanserna. Acori hade stämpeln från tiden i Rimini att hans lag uppträdde lika vågat och offensivt såväl hemma som borta, det har han haft lite probelm att hinna föra över till Livorno då man under perioder kan se uddlösa ut på bortaplan. Bara 8 mål på 7 matcher på bortaplan för ett topplag visar lie på det. Lite förvånande har defensiven i Livorno istället fått sig ett lyft med Acori trots att just backlinjen och målvaktsposten i Livorno på pappret är Livornos klart svagaste lagdelar. 11 insläppte bollar på 14 matcher är näst bäst efter Vicenza i just den biten. Detta tack vare Samp-lånet Miglionico och unge Terranova(tillbaka efter skada) i mittlåset och Castellini-stabile Bonetto på vänsterbacken. Tidigare supertalangen Rosi(gick under smeknamnet nye Totti i Rom under många år) ojämnhet och galna offensivlust har öppnat vägen för tidigare Cremonese spelaren Perticone på högerbacken. Dessutom spelar legenden Grandoni kvar och 4 november meddelade även en annan legend i backlinjen i Fabio Galante att han var redo att återvända. På mittfältet finner vi en rad bra namn i tidigare Bologna registan Loviso, passningsskicklige Pulzetti, Allsidiga Dansken Bergvold, evighets tvillingarna Filippini som faktiskt fortfarande är nyttiga för laget(i alla fall Antonio), och rivige Azzurrini spelaren Candreva som är utlånad från Udine. Dock har Acori inte velat falla tillbaka allt för mycket på tvillingarna och då inte Candreva tagit den där platsen som karaktärspelare på mitten så är man i januari ute efter tydlig rollspelare på mitten vad det verkae. I anfallet behöver väl knappast Tavano och Diamanti(kometen) någon presentation. Dock så har man haft febrilt svårt att få den sista pusselbiten i form av en Il bomber eller om ni vill kalla det en Prima punta att falla på plats. Rossini har lyckats bäst men han är skadad sedan en tid tillbaka. Paulinho är helt okej fotbollspelare men både ojämn och allt som oftast ofarlig när det kommer till målfabrikationen. Volpe är rivig men defenitivt ingen spelare som skall spela central(mer en backup till Diamanti på högerkanten). Laurito vann skytteligan Primavera A i Udine med ett sanslöst målfacit där han gjorde 26 mål på 24 matcher om jag minns rätt. Dock har Argentinaren bara fått ett par minuter av Acori och lånat ryktas t.om. ska avbrytas så fort mercaton öppnar i januari igen. Dena utslagningsprocess har gjort att Danilevicius från Litauen är det hetaste namnet att starta som prima punta i tremanna anfallet imorgon(kan även bli 4-3-1-2). Danilevicius är helt klart ett bra namn för en Serie B klubb, stark och nyttig som man brukar veta vad man får av. En gång i tiden har Danilevicius faktiskt representerat Arsenal. I målet hittar vi som bekant De Lucia och han behöver väl ingen presentation. Det man dock kan konstatera är att De Lucia inte tagit det där klivet han behöver för att bli en erkänt duktig målvakt i Italien, fortfarande för ojämn med många misstag.

Parma

Paci och Leon är tillbaka vilket känns bra(dags att bänka Falcone nu). Morrone är avstängd och han kommer givietvis saknas något enormt imorgon. Morrone har faktiskt i veckan meddelat att han och hans familj rotat sig i Parma nu och tänker stanna i staden även efter karriären(fystränarämne?), stort. Morrone kommer saknas extra mycket om Mariga fortsätter att underprestera. Jag ska inte hymla när det gäller Mariga. Vet inte om jag förmedlade det i text men jag trodde att Mariga till denna säsong skulle ta klivet och t.om. vara Serie B bästa innermittfältare när säsongen skulle till att summeras i maj. Redan nu kan jag konstatera att jag kommer ha fel där och Mariga fortsätter att spinna vidare på jag-är-bara-bra-varannan-säsong. Dock ska inte Mariga sågas allt för hårt då han inte fått en ärlig chans att spela in sig bredvid Morrone, men det är inte samma driviga och löpstarke Kenyan jag tycker mig se denna säsong. Tyckte mig dock kunna se en del fina intentioner mot Ascoli senast men han kan bättre och det måste han visa imorgon om vinsten ska hamna i vårat ägo. Lär inte bli några direkta överraskningar i elvan imorgon. Pratas om Paponi och Lucarelli från start på topp och det är inte någon överasskning i mitt tycke med "Kobrans" senaste form och Paloschis och Reginaldos(dessutom tränat en del rehab i veckan om jag läst rätt) uteblivnad av just form. Guidolin öppnade redan på presskonferensen efter Ascoli matchen att Paponi och Kutuzov kanske kommer att starta mot Livorno. Kutuzov ska dock inte kunna peta en frisk Leon i mitt tycke.

Tips

När det kommer till resultat är jag värdelös på att tippa. Jag har sett Livorno i 4-5 matcher denna säsong och vet att vi kan komma att få klara problem imorgon om inte spelarna är på tårna. Det rapporterades tidigare i veckan(vet inte om prognosen förändrats sedan dess) om kraftig nedbörd(likt Ascoli matchen) även till helgen och sånt kan nog komma att dämpa en annars gissningvis händelserik match. Vädret till trots så tror jag faktist tyvärr att vi åker på våran första hemmaförlust. Som ni vet är jag hellre en pessimist än en opptimist när det kommer till Parma, vilket är lite synd/tråkigt i sig, men desto roligare då laget överträffar min förväntningar. Avsaknaden grinta numera uno blir för stor tror jag. Uddamålförlust.

Gaetano Valenza har gått bort. Valenza var den första person att visa ett starkt intresse att köpa klubben efter Parmalat kraschen. Valenza hade t.om. nåt en överenskommelse med Bondi om att köpa klubben. Problemet var att Valenza aldrig betalade in de 35 miljoner euro som Bondi då krävde. Valenza fick flera chanser på sig men när han sa att han hade betalat in pengarna för tredje gången fick Bondi nog och bröt all kontakt med Valenza. Valenza hade innan överenskommelsen med Bondi gjort klart med Franco Baldini(ex Roma sportchef) och Giovanni Galli(Tidigare landslagsmålvakten som sedan en tid tillbaka jobbar som sportchef i Hellas Verona, är dock mest känd idag för den fond han skapade efter att hans son Niccoló omkommit år 2001 endast 17 år gammal. Niccoló var otroligt lovande och en kommande världsback om ska gå efter referenser) att ta hand om det sportsliga. Som tränare hade Valenza gjort klart med den karismatiska Zdenek Zeman.

Valenza var en affärsman från Schweiz som ägde företaget Techno Hosting(företaget som skulle gå in som ägare i klubben). Efter att affären med Bondi aldrig blev av visade det sig att både företaget och Valenza drogs med djupa skulder, och de även hade fifflat en hel del med ekonomin. Denna ekonomiska process har fortsatt och faktum är att den 12 januari 2009 skulle Valenza och Techno Hosting ställas inför rätta i en domstol.

Gaetano Valenza har nu gått ur tiden efter en längre tids sjukdom. Valenza blev bara 48 år gammal.

"Inte bara för att det är min gamla klubb, men även därför att Livorno är mitt hjärtas lag. Jag gillar inte dem som firar när dom gör mål mot sin egen klubb. Jag har aldrig hejat på Inter, Milan, eller Juventus. Mitt lag har alltid varit Livorno, även under de dagar då klubben inte klarade av att nå framgång".

- Lucarellis ord till en känd sportsajt i Livorno ikväll.

Någon som sett denna dokumentär?

Presskonferensen verkar ha inlett ganska passivt där Guidolin närvarade och där Mister själv försvarade Lucarelli då det väl hettade till. Efter ett tag ställs Lucarelli mer och mer tills svar och svarar sedan på en del intressant frågor utan Guidolins hjälp.

Kommer du att återvända till Livorno i januari?

"Jag vet inte, men just nu vill jag bara fokusera på matchen... men jag förstår om ni undrar..."

Det har pratats om en överenskommelse med Spinelli...

"I verkligheen så finns det ingen överenskommelse, det har varit delade meningar, men Spinneli har bara nåt en deal med mitt företag som innebär nya jobb. Givetvis har jag varit i kontakt med Spinelli via telefon. I och med affärerna har jag velat prata med honom personligen! Det här behöver inte betyda att vi har en överenskommelse för min karriär".

Därför, är det läge att oroa Parmas supportrar, kan det här bli din sista säsong i Parma?

"Jag vet inte om det här oroar Parmas supportrar, i alla fall inte alla... Är det något jag har lärt mig av min tid som fotbollspelare så är det att jag inte ska säga något pga riskerna att bli citerad fel, jag repeterar, jag vill bara fokusera och prata om matchen på lördag".

Lucarelli fortsätter sedan prata om lite om sin tid i Livorno och att det alltid har varit klubbens i hans hjärta, även då det gått tyngre för klubben. Han säger att han har sett alla Livornos matcher denna säsong och att han vet att det kommer bli en svårt match och att Livorno har en farlig offensiv i Diamanti och Tavano. Han säger också lite oväntat att det inte finns något att förbättra i Parmas offensiva spel just nu. Sen avslutar han intervjun med att säga att han alltid givigt allt på planen och att han givetvis ska göra det på lördag också.

Spinelli och Lucarelli

Såpan fortsätter. Idag skriver media om att en affär ska vara nära. Osannolika rykten om att Tavano ska gå i motsatt håll, och att Foschi ska vara någon form av medlare då han sägs ha daglig kontakt med såväl Spinelli och Ghirardi nämns också. Rykten som nu fått Spinelli att tala med media(Corriere dello Sport):

- "Jag har fått ryktena rapporterade till mig och för mig kan jag inte se det här hända. Det är en fråga om ett högt pris, från Parma, mycket högt: och även värdet av en spelare...".

Mirco Levati jobbade för klubben säsongen 2004-2005(mitt i Parmalat skandalen) och var då Luca Baraldis lärjeunga. Den ekonomiska krisen i klubben gjorde att Bondi var tvungen att säga upp en hel del personer på Colecchio, bla Levati. Levati har de senaste åren jobbat med Parma baseball och även Rugby Colorno.

Levati sägs ha mycket goda kontakter i staden och hans roll i Parma kommer bla bli att hålla en god kontakt med såväl sponsorer och supportrar. I många frågor kommer han alltså fungera som klubbens ansikte utåt. Levati uttryckte sig så här när han fick jobbet:
 - "FC Parma är allt för mig!"...

Välkommen tillbaka!

De Lucia - då i Parma, nu i Livorno 

Intervju med hemvändaren Alfonso De Lucia i Cristiano Lucarellis egen tidning Corrier di Livorno inför matchen på lördag.

Hur tycker du det har gått hittils?

"Livorno har bara en uppgift och det är att nå en priviligerad position. Vi har förnyat laget mycket och vi behöver tid för att anpassa oss med vissa saker. Vi har inte kommit upp i full fart ännu men bara en två poäng skiljer just nu. Vi är i ett perfekt läge. Sen, så vet vi att det också finns ett transferfönster i januari, vi vet att Spinelli vill nå Serie A och att han kommer förstärka. Det är saker på gång".

Vilken lagkamrat har imponerat mest på dig?
 

"Jag säger Terranova, även fast han har haft en sån otur med sina två skador".

Och offensiv spelare?

"Även här, ingen tvekan. Diamanti. Han gjorde många fina mål förra säsongen och det är ett nöje att se honom spela. Det är en fantasista, som kan ibland vara lite ojämn. Men sånna spelartyper kan alltid göra skillnaden".

Lördag Parma. Du har sagt att om Livorno vinner så ska du betala måltiden åt några av dina gamla lagkamrater...

"Efter Parmalat skandalen gick vi utan lön i 7 månader men vi växte starkare som grupp. Vi lyckades undvika nedflyttning i Spareggiot mot Bologna. Sen anlände Ghirardi. En full hög med pengar som investerades i en rad spelare och förhoppning om att värva Rossi från Manchester som gick till Villareal. Det var tråkigt att jag inte fick plats. Men det där är uträtt. När han anlände ändrades mycket. Många människor blev jagade iväg som hade jobbat för Parma i många år. De han knappt blinka innan de var utan jobb. I Parma fick jag den bästa tid jag kunde få som ung och jag åker ofta tillbaka för att träffa gamla vänner. Men frågar du mig så gillar jag inte Ghirardi. Han har fört tillbaka ett lag till Serie B som Sacchi började bygga innan Scala fortsatta att bygga vidare. Det kommer hursomhelst bli en underbar match. Det är svårt att säga vilka som kommer gå hem som segrare men jag tror såklart att Tavano blir matchhjälte".

Morrone-kopian Manuel Coppola var i somras nära en övergång till Parma. Parma försökte enligt uppgifter till bloggen att inkludera först Parravicini och sedan Reginaldo i en form av bytesaffär med Siena som aldrig blev av(därför Parravicini snöpligt fick stanna mot sin vilja sägs det). En källa till bloggen hävdade att med Cagni kvar som tränare hade en affär med Siena blivit av i januari. Finns intresset kvar nu när ansvaret på mercaton sägs vara helt upp till Guidolin själv?

Coppola är född 1982 och är ursprungligen från Rom. Coppola är mest känd under sina år i Genoa. Lik Morrone i spelstilen, sämre, lite mer explosiv, och lite elakare annars ganska lika.

http://www.youtube.com/watch?v=6K9BfqXUdEk&feature=related

Kommentar: Nyttig, men nej tack. Vi behöver något mer elegant och en annan speltyp i form av en box- to box mittfältare tycker jag. En cool Mariga i form verkar vi nämligen inte få se denna säsong...

Curva Nord, Reggiana hemma...

Paci och Leon tillbaka i laget. Paponi och Budel var hetast med två mål vardera. Reginaldo och Pisanu deltog inte pga skada. Anmärkningsvärt är att det här är tredje veckomatchen i rad som inte C.Lucarelli spelar. Vid de två första matcherna har han inte ens närvarat pga personliga skäl och idag så ska han ha tränat någon form av specialträning(inte i rehab syfte dock). Imorgon eftermiddag väntar en presskonferens med just Cristiano och det ska bli minst sagt spännande att höra vad han har att säga inför Livrno matchen på lördag.

Il Capitano

Paloschi fick göra Azzurrini debut igår då han med 10 minuter kvar av matchen ersatte Balotelli. Dessena spelade 80 minuter och fick dagen till ära bära lagkaptensbindeln. Azzurrini förlorade matchen mot Tyskland med 1-0.

I Juli 1999 var vi nära att värva Rio Ferdinand från West Ham. Parma ska enligt rapporter ha lagt ett bud på 14 miljoner pund till den engelska klubben som accepterades men Rio Ferdinand ska själv ha nekat en affär. Ett år senare gick Rio till Leeds för 18 miljoner pund.

Parmas nye tränare Francesco Guidolin sägs vara galet förälskad i cykelsporten.

Morrones största förebild var Dino Baggio.

Vår enda spelare från Kamerun genom tiderna Patrick Mboma blev utsedd till Afrikas bästa spelare år 2000.

Sacchi lyckades värva Fabio Simplico gratis från Sao Paulo i januari 2004. Säsongen innan hade han fått priset som Brasilianska ligans bästa spelare. Sommaren 2006 lämnade Simplico Parma för Palermo och Parma fick då 5,5 miljoner euro för spelaren.

Delägarskapet på Palsochi kostade 2,2 miljoner euro, inte 3-4 miljoner euro som media nämnde i övergången.

Jesper Blomqvist blev retad av de andra spelarna i Parma då han trots att han hade säkrat sin ekonomiska framtid körde runt i en liten blå Fiat.

Trots att gamle Parmalegenden Crespo får ont om speltid i Inter så är det han som med sina Argentinska grillkvällar som har haft och har stor del i den fina gemenskapen i Inter sägs det.

En Tjeckisk duo i Cestimir Vycpalek och Julius Korostelev var Parmas två förgrundsfigur under 50- talet.

Giunluigi Buffon 1999 blev utsedd till världens bästa fotbollspelare under 21 år.

Egna produkten Alfonso De Lucia(gick till Livorno i Morrone affären) och hans familj blev så pass allvarlig hotade under sin lånetid i Salernitana att man var tvungen att bryta kontraktet.

Benarrivo under och efter sin karriär drev en pizzeria i några år i Parma.

Taffarel(Brasilianska målvakten som vann VM-Guld 94) bosatte sig i Parma efter sin aktiva karriär. Nu har han dock flyttat hem till Brasilien men sägs besöka Colecchio minst en gång per år.

Juvelegenden Paolo Montero numera jobbar som Scout för Parma i Sydamerika.

Filippo Inzaghi har lyckats bra i alla klubbar han spelat för förutom just Parma.

Svennis under sin tid som tränare i Lazio blev tillsagd av ledningen att värva en mörkhyad spelare då Lazio Curva hade stora problem med rasism. Svennis meddelade att han ville ha Thuram i sitt lag men en affär med Parma gick aldrig igenom.

Argentinaren Passarella faktiskt inte vann en enda match som tränare i Parma innan han fick sparken.

Parma la bud på Lucarelli innan han gick till Shaktar.

Parma skickade scouter till Holland och Amsterdam för att kolla in Christian Chivu i Ajax. Scouten stannade i en vecka och följde varje träningspass och när han kom tillbaka till Italien och Parma ska han ha gått in på Tanzis kontor och sagt: "Vi måste försöka värva Zlatan".

Parma hade gjort klart med Vidic(nu i Manchester United). Medicinska undersökningen var klar och alla papper var påskrivna men klubben fick aldrig fram pengarna som var ca 3-4 miljoner euro och en affär blev därför aldrig av.

4 spelare har under sin i Parma vunnit VM. Taffarel Brasilien 94, Boghossian och Thuram Frankrike 98, och Junior Brasilien 2002.

Parma hade i augusti 98 ordnat en vänskapsmatch för Jesper Blomqvist i Umeå mot Umeå FC. Två dagar innan matchen skrev Jesper på för Manchester United.

Milan legenden Cafu var och provspelade med Parma 1993 med fick inget kontrakt. Han stannade i Brasilien och blev utsedd till Sydamerikas bästa spelare säsongen efter.

Före OS 1996 värvade Parma Rivaldo från Parma dåvarande sammarbetes klubb Palmeiras. Efter OS hamnade Rivaldo i bråk med såväl Palmerias och Parma vilket gjorde att affären aldrig blev av och Rivaldo flyttade till Spanien istället.

Parma ägde den fantastiska fotbollspelaren Alex(nu i Fenerbahce) under 4 år utan att ge honom en ordenlig chans. Alex står noterad för 5 matcher och 2 mål i Parma. Alex har blivit utsedd till Sydamerikas bästa mittfältare 2 år(99 och 03).

Ancelotti både spelat och tränat Parma.

Prandelli blev utsedd till Italiens bästa tränaren 2003.

Napoli la ett bud på 10-15 miljoner euro för ett delägarskap för Cigarini i januari som förkastades av Parma.

Parma och Fiorentina hade kommit överrens om en affär där Rui Costa och Toldo skulle gå till Parma för närmare 600 miljoner kr. Affären blev aldrig av då Rui Costa tackade nej till en övergång då han ville att Fiorentina skulle acceptera det något lägre budet från Real Madrid.

Figo skrev på för både Parma och Juventus 1995 vilket gjorde att han tillslut fick en avstägning som lydde att han inte fick spela i en Italiensk klubb inom de kommande 2 åren. Efter det skrev Figo på för Barcelona.

Enligt Stefano Tanzi var Parma ytterst nära att värva Cristiano Ronaldo innan han skrev på för United. Parma hade givigt det högst budet som hade accepterats men i sista stund höjde United budet och Ronaldo hamnade i England.

Klubbarna säsong 07/08

AC Milan €120m
Inter Milan €110m
Juventus €96.9m
Roma €59.02m
Fiorentina €30m
Palermo €24.6m
Sampdoria €24m
Torino €23.074m
Genoa €21m
Napoli €19.8m
Catania €18.41m
Lazio €18m
Livorno €14.7m
Udinese €14.4m
Parma €14m
Reggina €12.6m
Empoli €12m
Siena €11.585m
Atalanta €11.5m
Cagliari €11m

Parma 07/08

Corradi a 1,6 2008
Morfeo c 1,3 2008
Budan a 0,7 2011
Morrone c 0,5 2010
Reginaldo a 0,5 2011
Cardone d 0,4 2008
Castellini d 0,4 2010
Falcone d 0,4 2009
Gasbarroni c 0,4 2009
Paci d 0,35 2010
Zenoni D. d 0,35 2010
Parravicini c 0,35 2010
Couto d 0,25 2008
Coly d 0,25 2008
Mariga c 0,25 2011
Matteini c 0,25 2011
Pisanu c 0,25 2009
Bucci p 0,2 2008
Petr p 0,2 2011
Cigarini c 0,2 2012
Dessena c 0,2 2012
Rossi M. d 0,12 2012
Pavarini p 0,1 2008
Tombesi d 0,1 2010
Paponi a 0,06 2011

Parma 2002
Adriano 1.2
Falsini 1
Frey 2.5
Sukur 2
Junior 1.3
Nakata 4.2
Torrisi 1.1
Gresko 1
Lamouchi 1
Mutu 1.2
Barone 0.3
Taffarel 0.2

*Många spelare saknas det uppgifter på.

Total 50.8

Jag har tidigare haft uppgifter på hur lönerna såg ut under Parmalats tid som ägare men dessa har sedan en datorkrasch försvunnit. Minns i alla fall att 1998 då vi vann Uefa cupen så låg vi topp 3 i högst betalda löner i Serie A. Vi betalade strax över eller strax under 100 miljoner euro i löner per år till spelarna om jag minns rätt.

När Parmalat var på väg att gå under och vi stod utan ägare var lönerna ett problem. Förutom att vi blev tvugna att sälja delägda spelare i Adriano, Diana, och Bonazzoli så hade vi i ett tidigare skede varit tvugna att låna ut spelare som Nakata till Bologna och Frey till Fiorentina just pga deras höga löner. Nakata tillhörde under sin tid i Parma en topp 10 lista på fotbollsspelare som tjänade mest pengar under ett år i hela Europa. I dessa beräkningar låg även sponsorintäkter och Nakata kunde under några säsonger tjäna nästan lika mycket i sponsor pengar som de pengar han fick från Parma.

Från förra säsongens lönelista har en del högavlönade spelare försvunnit men och andra sidan har Lucarelli med sin 3-3,5 miljoner euro lön även tillkommit. Leon tror jag sitter på en ganska hög lön, runt 1 miljon euro gissningsvis. A.Lucarelli har nog en ganska liknande lön som Morrone om jag får gissa. Troest kan nog ha en lite högra lön tex Mariga då hans 0,5 miljoner euro klasul i Midjylland gav honom en bra förhandlingsläge. Pisanu förlängde sitt kontrakt till 2011 i slutet på förra säsongen och bör i och med det ha fått en löneökning. Som ni kanske ser så tjänar Lucarelli minst 50 gånger så mycket som Paponi.

För två år sedan inför U17 EM värderades Manuel Fischer till en av de sex bästa anfallarna i turneringen med sina 13 mål i kvalet. Fischer kommer från Tyskland och tillhör Stuttgart där han pga den hårda konkurrensen i form av Gomez, Cacau, och Marica som andra anfallare haft svårt att ta en plats. Fischer är född den 19 September 1989, är 182 cm lång och väger 70 kg. Jag har själv sett Fischer spela och det är en teknisk duktiga anfallare med ett fint steg och fina fötter. I somras förlängde han kontraktet med Stuttgart till 2011. Fischer är en spelare som ständigt fått leva med höga krav. Av Stuttgarts egna fans och i media har han ofta blivit kallad Stuttgarts största talang genom tiderna. Numera får Fischer följa matcher från läktaren. På frågan om Parmas intresse säger Fischer inte mycket mer en att han ska försöka ge allt för att ta en ordinarie plats i Stuttgart. I Tyskland kallas Fischer i media för "Pojken med dom gyllene skorna" efter att han är fruktat tvåfotad i straffområdet. Det troliga är att om Fischer lämnar Stuttgart så kommer han att lämna på lån. Varför till Parma undrar jag. Ryktet är hämtat från en rad tyska tidningar och går bla att läsas på spox.com/de.

Resturang Sorella Picchi i Parma

1970 födds familjföretaget La Leonessa. 5 år senare föder Mamma Gabriella Tommaso. Tommaso är en bortskämd unge som hade det väldigt tufft i skolan. Tommasos mor är dock väldigt bestämd(och rik) och skickar Tommaso till Lugano för att studera ekonomi. Tommaso blir enbart intagen på skolan då La Leonessa under en tid ägdes till 30% av advokater från just Lugano. Tommaso klarar givetvis inte av studierna i Lugano, han har både för lite vilja och är helt enkelt för "dum" för att klara av studierna. Gabriella som de familjeföretag hon är ansvarig att driva har givetvis redan vid Tommasos födsel planerat att han en ska ta över posten som ansvarig för La Leonessa en vacker men sorgsen dag. Även fast Tommaso står skriven som ganska högt ansvarig för La Leonessa så har han inte lyft många fingrar för företaget. Efter tiden i Lugano hamnar Tommaso av en ren slump i Parma för att ta upp sina eknomiska studier. Han är ung. Tomasso stannar i Parma i ett år. Han kommer inte ihåg mycket från den tiden säger han.

- "Jag har dock ett klart minne från tiden i Parma" - Säger Tommaso.

Vad för minne frågar en reporter.

- "Jag åt alltid på Sorella Picchi..." - Säger Tommaso.

Tommaso åkte sedan till London och pluggade men kom hem till familjen i Carpenedolo. Gabriella ville såklart att Tommaso skulle jobba för La Leonessa och det gjorde Tommaso bitvis, mot sin vilja. Han tyckte det var roligare att jobba med Carpenedolo Calcio(som han fick i födesledags present?). Tommaso föddes in ett företag där han tillslut får en del makt och ansvar då Mamma Gabriella inte orkar med allt jobb längre. När Gabriella givigt Tommaso makt och pengar har han andra planer och som den Mamma som alltid funnits där och stöttat honom så tillåter hon honom att gå in som ägare i FC Parma. Tommaso betalar därefter(varenda krona kommer från hans familj och speciellt hans mor Gabriela). Tommaso har precis fått den leksak han alltid velat ha. Han hade en liten "napp" i Carpenedolo Calcio men behövde en stor "napp" i FC Parma för att han skulle sluta grina.

Såhär i efterhand kommer det fram, Tommaso ska ha sagt det själv. Något som ska ha kunnat formulerats ungefär såhär:

- "När jag lämnade London vill jag återvända till Parma, jag var redo att stå på egna ben och göra mina egna affär, föra det teoratiska till det praktiska - jag ville köpa loss resturang Sorella Picchi..."

Detta är min historia.

Mitt namn är Ghirardi. Tommaso Ghirardi. Och jag är den jag är.

Varken mer, eller mindre.

Det händer saker i vår klubb vare sig vi vet om det eller inte. Nyheten om att vår vice president Medeghini ville sälja sin andel i FC Parma som han köpt upp bara 1,5 år tidigare nådde media i somras. Nu har det aldrig varit fakta utan bara rykten, och detta av den enda anledningen att Ghirardi och Medeghini inte kunnat hitta någon ny delägare som köpt upp Medeghinis andel på 40% i FC Parma. Att Medeghini sedan i somras velat sälja har dock internt varit var känt länge. Anledningarna till detta är många, men om man ska tro de rykten som i det här fallet låter väldigt pålitliga så är grunden till detta att Ghirardi och Medeghini inte kommer överrens och att Medeghini känner sig lurad. Vilket låter både troligt och förståligt om du frågar mig.

Angelo Medeghini är en tidigare rallyförare från Brescia som deltagit vid ett flertal VM(slutade faktiskt i samband med att han gick in som delägare i FC Parma). Medeghini är nu chef för Kome Group som bildades år 2002. Medeghini är själv Kome groups grundare och ägare. Företaget har ca 800 anställde och är har fyra st områden man jobbar med i form av Kome Bensin, Kome Truck, Kome Väg, och Kome ekonomi. Jag ska inte gå in allt för mycket på företaget men de jag har läst i media så har företaget klarat finanskriset väl. Ekonomiskt gick Medeghini in med lika mycket pengar som Ghirardi gjorde i själva övertaget av klubben, sen ska Ghirardi redan då ha betalat någon from av extra summa som inte Medeghini gjorde(hade svårt att förstå denna punkti en dålig översättning). Ghirardi var den som hade mest intresse i att gå in i FC Parma efter att ha fått mersmak av 10 år som President i Carapenedolo som han tog från Serie D till Serie C. Ghirardi frågade Medeghini om han vill köpa sig in på projektet och bli Vice President. Medeghini accepterade och vad som hände sen vet ni. Dock så vet vi inte vad Ghirardi och Medeghini kom överens över innan man gick in i Parma både sportsligt och ekonomiskt.

Ghirardis första sportsliga valda ord förutom att vi skulle rädda säsongen som var, då vi redan då var indragen i bottenstriden i Serie A. Men, det han sa Ghirardi var att vi efter tre säsonger sportsligt skulle spela i Europa. Vilket skulle betyda att vi efter nästa säsong ska enligt Ghirardis målsättning komma topp 7 i Serie A. Vi klarade oss kvar i Serie A och Ghirardis(han som fick ta hand om allt de sportsliga om man ska förstå relationen med Medeghini rätt) Parma skulle nu börja ta form. Vi behöll alla önskade spelare förutom inlånade Rossi och värvade spelare för 25-30 miljoner euro med det spelar vi köpte loss som vi hade lånat säsongen innan inräknat. Vi vet hur det gick sen och visst förstår man att Medeghini känner sig lurad. Både sportsligt och ekonomiskt. Jag vet inte vad Medeghinis syfte med att gå i i Parma var eller exakt varför han nu vill sälja. I grund och botten måste de dock ha och göra med att Medeghini inte kan eller vågar lita på Ghirardi och att det helt enkelt har kostat mer än vad det smakat. Vi måste inse att vi inte har med några miljardärer att göra som ägare. Jag läste för en stund sedan en artikel om ekonomin i Brescia och dess utveckling under finanskrisen. Vad jag kunde förstå på min stapplande Italienska var att Medeghini och Ghirardi tillhörde topp 5 av Brescias kommuns viktigaste affärsmän. Medeghini var placerad som på en andra plats om jag minns rätt och hans företag Kome Group hade klarat sig bra i finanskrisen. Ghirardi var den femte viktigaste affärsmannen och hans företag Leonessa(styrs mest av släktingar idag) hade inte klarat sig lika bra i finanskrisen. Artikeln poängterade också att förutom att Medeghini skulle vara mäktigare så ingår givetvis en allt högra inkomstkälla i det. Således, Medeghini är den som sitter med den klar festaste plånboken av dom två(vet ej hur situationen skulle bli om Ghirardis familj skulle kopplas in, men vad jag förstår är Kome Group ett mer vinstrikande företag än Leonessa).

Förra säsongen var Kome Group vår huvudsponsor och avtalet sträckte sig till 1 Januari 2009. I februari fick bla spelarna en egen sponsorbil från Kome Group. Allt tyder på att det där avtalet är brutet och inte finns längre. Kome Group står inte längre som en av våra sponsorer på vår officiella hemsida och media verkar på det klara med att Medeghini och Kome Group betalar inte en enda euro i FC Parma längre och har så inte gjort på ett drygt halvår.

I somras gick speckulationera att Medeghini ville gå in som ägare hos konkurrenterna Modena Calcio(6 mil ifrån Parma) som var/är i ekonomisk kris. Det dementerades både av Ghirardi och Medeghini och Medeghini menade på att Parma var den enda fotbollsklubb han kunde tänka sig att jobba med. Utåt sett ville dessa herrar(i alla fall Ghirardi) få det att låta att det fanns ett fortsatt sammarbete. Det fanns det aldrig.

När Ghirardi och Medeghini gick in som ägare i FC Parma så såg fördelningen ut som så att Ghirardi och Medeghini ägde 40% vardera medan Banca Monte Parma ägde 20%(Inte helt bekräftade uppgifter då det sägs att Ghirardis Mamma Gabriella redan då ägde 20%). Under resans gång har det där ändrats. 20% äger "Pasfin Spa" som kan översättas till att Ghirardi äger 20%. 20% äger också Ghirardis Mamma Gabriella Passotti. 5% äger Carpine Spa vars enda administratör är Enrico Ghirardi som ska vara en släkting till vår Ghirardi. 5% äger Brixia Incipit och deras manager är Diego Penocchio. Medeghini äger fortfarande 40% i FC Parma(motvilligt). De 10% som är kvar står Banca monte Parma för. Redan när Ghirardi och Medeghini gick som ägare i klubben fanns det en plan att Ghirardi skulle köpa loss Banca Montes del(ska t.om. stå i ett kontrakt mellan Ghiardi och Banca Monte Parma), vilket han ännu bara vi familjehåll och en vän lyckats till halvägs med. Medeghini vill sälja sina 40%. Så, just nu väntar 50% av klubbens ägande på att byta ägare. Mitt i en finaskris där ingen offciellt har visat intresse att gå in i klubben och där hela familjen Ghiardi blöder ekonomiskt. Notera då att då har jag inte ens nämnt eller gått in på hur klubben FC Parma ekonomiska status och situation är idag.

 slutet på oktober så läcker det ut två nya artiklar om den ekonomiska situationen i klubben. Där står det att Medeghini vill och tänker lämna klubben men att han gör det av "personliga anledningar", inte för att det skulle finnas något som skulle vara otalat med Ghirardi. Det skrivs fortsättningsvis att Deigo Penocchio(som givetvis även han kommer från Brescia) som alltså redan äger 5% av klubben nu ska vara villig att gå in och köpa Medeghinis 40% och att denna affär ska bli klar nu i november redan och att det här kommer rädda Parmas ekonomi. Det skrivs även att Penocchio ska ha fått samma erbjuda i somras i form av att köpa av Medeghini sina 40% men att han då ska ha tackat nej till en affär. Att det här inte har kommit ut fören nu sägs ha varit för att Pencchio inte velat att det skulle nå media. Diego och hans familj sägs nämligen under en längre tid haft starkt intresse för att köpa in sig i Parma. Det sägs bland annat att hela familjen Penocchio ska ha varit på klubbens resa till Kina efter förra säsongen. Det sägs även att Penocchio vistades en hel del på Colecchio i somras. Det sägs också att både Diego och hans fru Elisa jobbat för klubben sedan ett par månader tillbaka i vissa uppdrag. Fler spekulationer säger att i och med att Kome och Medeghini inte längre sponsrar klubben så har Diego Penocchio och hans företag inofficiellt sponsrat klubben sedan säsongstarten och hjälpt till i både spelar och tränarlöner den här säsongen då inte Ghirardi haft sitt på det torra. Media fortsättar att speckulera att när(verkar vara mer eller mindre klart) denna affär blir klar så kommer den ge nytt hopp till FC Parma och dess supportrar. Och vad det skulle betyda/innebära kan man bara spekulera i men många supportrar tror att med nytt hopp menas nytt hopp till att faktiskt rädda klubben ekonomiskt, och att det ekonomiska läget idag i klubben är faktiskt så dålig. Hursomhelst kan man i alla falla sammanfatta det som att om ingen köper loss Medeghins del i Parma snart så ligger klubben riktigt illa till.

Men vem är då denna Diego Penocchio? Ja jag hittar inte så mycket information(ska leta mer). Tydligen ska han vara ägare för Ormis di Brescia som ska vara ett företag i stålbranschen med 200 anställde som ska ha en hel del affärer mot Ryssland. Källan skriver att företaget kan vara värt 50 miljoner euro. En annan artikel jag kom över sa att företaget nu i finanskrisen riskerade att måsta varsla 50 av dessa 200 anställda. Hittat en bild på Diego och hans fru Elisa också och dom ser inte ut att vara en dag över 30 år.

Fortsättning lär följa...

Edit: Lite tillägg av anledningen till att en ny artikel i ämnet FC Parma kenomi publicerats. I media skrevs det att när Ghirardi, Medeghini, och Banca Monte gick in som ägare betalade de 27,5 miljoner euro vilket nu i efterhand visas sig inte stämma. Man betalade nämligen in en sammanlagd summa på 3 miljoner euro. Dock så skulle 27,5 miljoner euro betalas men det gjordes i form av kompensationer bla av en summa på bla 18,464 miljoner euro i på transfermarknaden redan innan Ghirardi och Co gick in i klubben där man "tog" 9,53 miljoner euro i Gilardino affären och 4.67 miljoner euro i Simplicio övergången bla.

Bondi ska också ha sålt gamla AC Parma till advokaterna Prodi och Marzano till en summa på 12,6 miljoner euro. Vart det passar in i denna gröt vet jag inte.

Det aktiebolag Ghirardi använder sig av i sitt ägande av 20% i klubben har även visat sig vara så att han själv bara äger 70% av det det aktiebolaget, resterande 30% står hans syster skriven för. Bara ett av många tecken på att Ghirardis egen ekonomi är körd i botten snart.

Efter att Morosini(Vicenza) och Osvaldo(Fiorentina) förra veckan och nu också Aquafresca lämnat återbud till Casiraghis U21 trupp pga skador så får nu delägde Parma spelaren Palsochi chansen. Kul för Palsochi som med de senaste veckornas spel kanske inte förtjänar en kallelse men vi får hoppas att Palsochi kan få en höjning på självförtroendet som i sin tur skulle kunna mynna ut i någoting positivt i Parmatröjan. Vilket fall som helst - Grattis Paloschi!

Dessena är trots bristande form i Samp även han uttagen. Mindre oväntat dock då Dessena är en viktig spelare för Azzurrini och ofta(nästan alltid) presterar bra i landslagströjan. Cigarinis skada gjorde honom aldrig aktuell till en uttagning. I och med att Santacroce inte fick en ny chans i Lippis trupp så gissar jag att Rossi inte var speciellt aktuell trots att han fått en hel del speltid på slutet och figurerat en hel del i U21 sammanhang tidigare. Backarna i truppen är nästan alla född 1986 och blir således överåriga nästa år. Så om inte Rossi höjer sig i sitt spel eller att någon back lämnar återbud pga skada eller dylikt så får nog Rossi vänta tålmodigt på nästa chans, tyvärr.

Azzurrini kommer imorgon att spela träningsmatch mot Tyskland och det brukar finnas stream tillgängliga till dessa matcher.

Igår efter Livornos 0-0 match mot Treviso så hyllar Spinelli Lucarelli som en sann hjälte att han varit med och räddat så många jobb. Han öppnar också för att Lucarelli ska kunna ha möjligheten att köpa ett fotbollsslag i framtiden och som vi alla vet finns det bara ett fotbollslag i Lucarellis hjärta. Allt tyder på den dagen Spinelli kliver av sin post så har hans ersättare genom en del affärer de senaste åren redan blivit bekräftad i form av Lucarelli. Inte helt oväntat är det Corriere di Livorno(Lucarellis egen tidning) som ensam skriver och hyllar Cristiano idag. Frågan nu är väl om han tänker avsluta karriären i just Livorno? Allt tyder på det just nu trots att han har ett kontrakt med Parma till år 2011. Om Lucarelli mot alla speckulationer skulle lämna oss redan i januari så betyder varken 1) vi är i en akut ekonomisk kris, eller 2) den här såpan är så smutsig som den bara kan vara, eller en gemensam mening på punkt 1 och 2. Vilket fall som helst är vi supportrar då lurade och kan vara tillbaka på noll igen och det kan bero mycket tack vara EN enda spelare i Cristiano Lucarelli. I januari då Lucarelli varit hos i ett år så ska ha kostat Parma minst 100 miljoner kr sägs det. 6,5 miljoner euro i övergång + 3 miljoner euro i lön + övrigt så som bostad osv. Man kan leka tjuv och polis och anklaga Lucarelli för en en hel del saker men så länge Ghirardi sitter på sin tron är det han som har huvudansvaret och är den största boven.

Lite mer reflektioner på det jag skrev igår. Är Lucarelli och Ghirardi lika bundis idag som dom var i somras då dom såg ut som far och son? Hur kommer det sig att Ghirardi nästan aldrig uttrycker sig i media längre? Och hur kommer det sig att när han väl gör det så uttrycker han sig "Vi behöver en ledare" i en artikel som handlade om Lucarellis ledaregenskaper? Och varför skrev man egentligen den artikeln just nu? Har det något samband att allt det här om Lucarelli börjar komma upp på ytan då vi faktiskt ska möta Livorno på Tardini nästa helg? Inte kan väl Cristianos egen bror Alessandro vara lurad? Han ville ju ha hit Passoni eller Vigiani, varför om han redan i somras planerade på att lämna Parma? Många frågor och få svar - men hur ska man kunna lita på Cristiano Lucarelli? Och att han är den ledare och spelare som ska föra oss tillbaka till Serie A? Jag passar på den frågan i alla fall men det värsta är att Lucarelli själv redan nästa vecka kan som spelare skriva in sig i såpan. Vad skulle det betyda om han sänker sitt Livorno och firar med övriga spelare i Curvan efter att han själv avgjort matchen? Vad betyder det om han "hänger" mer än vanligt och faktiskt inte bryr sig om att vinna matchen? Kommer han ens spela matchen om de har speckulationerna får fart i media till veckan? Vad kommer Curva Nords budskap vara inför och under match? Vilket budskap kommer Livorno supportrarna(som senast buade ut Lucarelli på Armando Picchi) med?

En sak vet jag: och det är att jag inte vet vad jag ska tro längre. Men, jag törs ändå påstå att det INTE är en tillfällighet att Lucarelli äger Corriere di Livorno och att det INTE är någon tillfällighet att denna affär plötsligt skulle bli klar bara dagar innan Parma-Livorno då den rapporteras varit klar i över 1 år. Att vi faktiskt spelar mot Livorno på Armando Picchi just den 18 April(Ni känner igen datumet?) kanske är en tillfällighet, vad vet jag(?) men just nu tror jag faktiskt att det fullt möjligt att Lucarelli spelar för andra sidan och omfamnar Spinelli i en stor kram vid seger som hamnar på Corrier di Livorno - exakt 2 år efter den där matchen mot Cagliari.

Den omtalade bilden efter 2-1 mot Cagliari den 18 April 2007.


Jag kan inte sova. Ju mer man gräver desto smutsigare blir det. Unicoop Impresa är ett företag som hjälper vid stöd av vägbyggen men framförallt vid byggen av broar. Företaget grundades i Juni 2006 tack vare Cristiano Lucarellis pengar, Lucarelli äger idag 75% av aktierna i företaget. Lucarelli står som president för företaget men det är hans far Maurizio som driver företaget. Livornos President sägs i egna intressen av sitt företag Tirrenia di Navigazione som sysslar med fartyg ha varit med och hjälpt till när Unicoop Impresa grundades. Det är givetvis med Tirrenia di Naviagazione har fått och har möjligheten att äga Livorno Calcio. Jag kan ha fel nu men vad jag kan läsa mig till så har Spinellis företag beställt ett jobb av Lucarellis företag som från 1 januari 2009 kommer innebära att Lucarellis företag får som minst en garanterad summa på 3-4 miljoner euro, och troligtvis jobb för 40 personer på varje fartyg(vet inte hur många fartyg). Man ska samtidigt i och med denna affär ha räddat jobbet åt ca 170 personer på Unicoop enligt Lucarelli själv. Denna affär ska ha varit viktig för bägge parterna men speciellt för Lucarellis företag Unicoop Impresa sägs det då detta färska företag haft problem i den pågående ekonomiska kris. Spinelli kunde säkerligen vänt sig till något annat företag och fått en bättre deal. Redan i somras sa Lucarelli i en intervju att 200 personer riskerade att bli uppsagda på Unicoop. Sen ryktas det såklart en hel del, rykten säger att Lucarelli inte ville eller vågade komma hem till Livorno medan företaget Unicoop gick dåligt och den krititk han skulle få om 200 personer skulle bli varslade. Samma kritik ska också ha fått Lucarelli att acceptera en flytt till Shaktar Donetsk. I Mars 2007 hamnade just Lucarelli och Spinelli i bråk efter att tränaren Arrigoni sparkats vilket inte Lucarelli gillade, i alla fall vad media påstod. Efter 1-1 hemma mot Reggina en månad senare den 15 April 2007 så så fick Lucarelli och laget ett "frostigt" mottagande av fansen som sedan gjorde att Lucarelli blev förbanant och sa att hans planer var att lämna Livorno efter säsongen. När sedan Livorno tre dagar senare fortfarande hemma vann mot Cagliari med 2-1 syntes Lucarelli och Spinelli krama om varandra och förklara att dom hade löst alla dispyter. Redan då och en i dag ryktas det om att det aldrig fanns något bråk och om det fanns något så var det väldigt uppförstorat. Rykten säger att bårket kan t.om. hur galet den än kan tyckas höras att bråket var iscensatt av Spinelli och Lucarelli själva för att helt enkelt göra det "bästa av situationen" båda affärsmässigt och moraliskt mot Lucarelli och Spinelli mot Livorno Calcio och deras fans. Det har nämligen i efterhand visat sig att "pampar" i Spinellis företag som verkar driva mesta av deras verksamhet i Napoli gjorde en affärsöverrnskommelse med Lucarellis företag just under/efter/före matchen mot Cagliari som ska fått Lucarellis företag en rejälv skjuts framåt där man var garanterade jobb under en viss tid, och avdrag i 30-40% i något som jag inte riktigt förstår vad det är. Unicoop blev också garanterad en förbättring av servicisen vad nu det kan betyda. Hursomhelst tyder allt på att när Lucarelli och Spinelli vandrade av Stadio Armando Picchi den 18 april 2007 som var dom allt annat än ovänner trots att media då ville få det till att bilden i sig var icensatt och att man fortfarande var i dispyt pga att Arrigoni fick gå. Trots att media ville få det att se ut som det var Lucarellis schism först med Spinelli och sedan fansen som gjorde att han lämnade så talar det mesta för att det bara var affärer det handlade om. Corrier di Livorno är den tidningen som skriver om "bråken" då, Lucarelli, och allt det som sker som jag tror när jag fått dessa kort på borden givetvis är iscensatta. Månader efter att Lucarelli bojkottat tidningen så köper Lucarelli upp tidningen och går in som ägare trots att han då befinner sig i Ukriana - varför? Det har knappt skrivits en rad i media om Lucarelli, Spinelli, Unicoop Impresa, eller Tirrenia di Navigazione sedan "bråket" blåste upp eller sedan affären mellan företagen blev klar i samband med Cagliari matchen. Lucarelli och Spinelli(för räkna med att han är med på ett hörn) går sedan in och köper upp lokaltidningen i Livorno för rädda sig själv från medias snokande och skriverier. Allt är så slående och vi alla är nog lurade, Livorno supporters som Parma supporters, och säkert även Arrigoni. Direkt effter Cagliari matchen rusar Unicoop i värde. Lucarelli lämnar, Livorno och Spinelli får bra betalt. Man gör en stor affärsöverrenskommelse i mitten på April vilket gör att det knappast låter troligt att Spinelli och Lucarelli var i så stort bråk i Mars då Arrigoni lämnade. Man var i vilket fall inte ovänner när affären gick igenom. Och varför skulle han vara förbannat för att Arrigoni lämnade när de då var på väg att åka ur?

Jag kommer inte ihåg exakt vad som hände mars, april, maj, och juni 2007 och vad som skrevs i media då. Jag ska försöka kolla upp det här imorgon och se om jag kan hitta något mer matnyttig. Av det man hittat och läst hittils så är det ganska klart tycker jag att det ligger en och annan hund begraven i Livorno, då som nu. Jag ska vänta och lämna mina åsikter tills jag fått mer kort på bordet. Förhoppningvis skrivs något intressant i media imorgon också då några av dessa fakta uppgifter och rykten fick fart på nytt i media idag. Jag måste också kolla upp närmare vad som hände under Lucarellis tid i Ukriana. Sas i alla fall att han inte trivdes men minns att han presterade på planen men åkte på någon skada(?).

Men jag kan samtidigt inte sluta att speckulera i vad allt det här har kunnat betytt för Parma. Bråket som ryktades vara en av anledningarna till att Lucarelli satt på bänken när allt skulle till att avgöras mot Inter. Affären av hans bror Alessandro. Det bråk som uppkommit med Parmas supportrar(JA, det finns en schism för er som inte trodde mig då eller nu). Den där tv-inspelningen Lucarelli gjorde via direktlänk från sitt hem i lokal-tv i Parma som gjorde att ett 30 tal supportrar omringade hans bil när han och hans fru Susanna skulle lämna Tardini efter en match. De faktum att han ibland inte firat när han gjort mål och kanske t.om. de faktum att han ser otränad och omotiverad ut? De faktum att han inte presterar på fotbollsplanen? Söker han "problem" för att kunna återvända till Livorno så snabbt som möjligt? Har han lurat Ghirardi och oss supportrar från dag 1? Har Ghirardi och hans företag något som ligger bakom Lucarelli affären?

Som sagt en del ny fakta och mycket rykten och speckulationer men jag är ganska så säker att när alla kort ligger på bordet så har vi att göra med minst en ful fisk...

Edit: Nya uppgifter säger att Tirrenia di Navigazione gick som ägare i Unicoop Impresa. I Media speckulerades det att Spinellis företag kan ha ägt 30-40% av Unicoop och att dom gick in som ägare förra året. I en tidningsartikel stod det att Lucarelli ägde 66 procent av aktierna i Unicoop och idag ska han alltså äga hela 75%. Skulle han ha köpt loss fler aktier om företaget var på väg att sjunka? Skulle han ha köpt av Tirrenias aktier om han inte visste om att denna affär som nu ska gå i land januari 2009 exesterade då. Det komiska är att det säkerligen är Ghirardis och FC Parma pengar som hjälpt Lucarelli i sina affärer(bla de där 8% som han köpt upp under det här året om jag läser rätt) och att det nu är dessa affärer som i sin tur kommer leda honom tillbaka till Livorno, Spinelli, och Livorno Calcio. Varför uttalar sig inte Ghirardi i media? Varför har Medeghinis transportföretag slutat sponsra FC Parma(finns tydliga tecken på att Medeghini slutat investera i Parma)? För en månad sedan exakt sa Ghirardi i och med rykten om Lucarelli skulle lämna och en ekonomisk kris att vi inte hade någon kris och att Lucarelli skulle stanna. Kan det här verkligen stämma?

Fler helt absurda rykten har också dykt upp om att Zamparini i någon form ska vara med i detta pussel. Affärerna mellan Spinelli och Lucarellis företag ska äga rum i olika sträckor mellan Livorno och just Palermo. Dessa affärer har som sagts inte skakats hand på en dag utan Lucarelli och Spinelli sägs ha format den här affärsutvecklingen i början av 2007. Och i och med dessa affärer och allt möjligt skit(börjar på ge upp denna dynghög nu) så ska Spinelli och hans företag ha legat bakom Zamparinis 10 miljoner euro bud som Parma fick på Lucarelli bara dagar innan transförfönstret. Del Melo affären ska kanske också blandas in? Låter för tok för absurt för att vara sant. I alla fall så ryktas det om att det skulle vara bra för affärerna om Lucarelli skulle hamna i Palermo och att dom kommer komma med ett nytt bud.

Var vänlig att ta det mesta faktiskt jag skrivet med en nypa salt i den här såpan. Men, ingen ved utan eld och jag kan förstå att Gazzettan och övriga media har grävt och håller på att gräva i denna soppa...

Till er få som läser så lovar jag att återkomma imorgon, men nu måste jag sova...

PS. Hoppas ni har godtar en rad stavfel då jag i all hast och trötthet skrev ihop detta utan word eller dylikt.

Filmklipp med Paponi under "Länkar" och "Paponi" till höger. Se och njut!

Guidolin:

"Vinst, utan att förtjäna det, de viktigaste matcherna".

"Vi presterade inte en av våra bättre matcher under den tid jag varit här. Vi var inte bra idag, men vi gav inget gratis".

"Daniele(Paponi) bekräftar att han mår bra och är i form och han gav allt, han gjorde inte bara ett mål som var viktigt, utan han spelade bra under hela sitt inhopp. Jag har ett stort förtroende för honom".

Morrone:

"Det kanske hade varit mer rättvist med ett oavgjort resultat".

"Vi tror på oss själva och det vi gör".

"Oturligt ja, jag tycker det är väldigt tråkigt för jag hade gärna velat spela den matchen" - Om sitt gula kort som betyder avstägning mot sin tidigare klubb Livorno nästa helg.

Berta:

"Vi för en dialog med tränaren varje vecka, diskutera eventuella möjligheter för framtiden. Vi har en mycket bred trupp: därför kommer vi skicka någon spelare att få speltid, sen får vi se. Vi är redo att tillfredsställa vår tränare". - Om möjliga nyförvärv i januari.

Castellini:

"Det här berör mig, men det är mer en fråga av vänskap, för vi är alltid tillsammans, till lunch och till middag, vi tillhör den lilla gruppen som är singlar. Det är tillfälle att dedikera men det är en större tillfälla att njuta av erövrade poäng" - Om hans nyfunna sammarbete med Paponi.

Som jag tidigare påpekat kan jag se en viss mentalt förbättring hos spelarna sedan Guidolin tog över och det har visat sig vara nog så viktigt och kan komma att leda till många "extra" poäng framöver. Men, vad har hänt spelmässigt sedan Cagni fick stanna kvar hemma i Brescia en sen måndagskväll? Har det i det stora hela blivit bättre? Regntung plan idag visst, men man måste kunna kräva mer. Tre poäng idag och det är alltid det som räknas men vi måste prestera bättre om vi ska spela i Serie A nästa säsong. Man får inte glömma att Ascoli låg på 19:e plats innan matchen och saknade hela 5 viktiga spelare idag. Vi skapar inget och förtjänade inte att vinna idag där ett rättvist reslutat borde ha varit 0-0 i mitt tycke. Nu vann vi på nytt tack var firma Castellini på kanten och en Paponi på hugget och det är givetvis en styrka i sig, men frågan är om det kommer hålla i längden?

Några gillar Guidolin, andra inte. Som jag ser det är han firma Castellini och Paponi x2(Empoli och Ascoli) ifrån att vara ganska hårt kritiserad. Små marginaler kommer alltid spegla det högre serierna men frågan är om vi ska kunna fortsätta att räkna med att Paponi hoppar in och avgör matcher allt för ofta i framtiden. Vi måste skapa mer och Leon saknades idag men Honduranen har dragits med sin skada ändå sedan inledningen av serien och tränar sällan på veckorna så där har vi inget säkert kort. Pisanu åkte på en ny skada förra helgen. Börjar inte Lucarelli och Paloschi producera snart måste man se över anfallet i januari om de ekonomiska möjligheter finns. Lucarelli blir kvar minst till sommaren, vore en sensation om han lämnade för en konkurrent redan i januari.

Som spelare är dagens seger dom skönaste att ta men som supporter har man faktiskt varit med om skönare segrar. En klar skillnad mellan Guidolin och Cagni är att med Guidolin har vi i alla fall hoppet kvar... Poängen som räknas idag och nu är vi med i toppstriden. Livorno nästa.

Forza Parma!

Pavarini 6 - Gör några räddningar i andra, bra match idag.

Falcone 5 - Har ännu inte visat att han klarar av tempot i B hittils denna säsong.

A.Lucarelli 6 - Se Alessandros första halvlek.

Rossi 5,5 - Se Rossis första halvlek.

Zenoni 5 - Tar ett större defensivt ansvar i andra för att hjälpa Falcone. Annars fortsatt osynlig.

Budel 5,5 - En stark 5,5 byts ut mot en mycket svag 5,5. Rör inte bollen första halvtimmen och såg trött ut direkt i andra.

Morrone 6 - Se Morrones första halvlek.

Mariga 5,5 - Utbytt tidigt, osynlig i andra.

Castellini 6 - Osynlig i andra förutom assisten som ändå höjer betyget

Paloschi 5 - Misslyckades med allt han försökte sig på i andra. Karaktären finns där men det blir synligare för varje match att Paloschi kanske inte är mer än en utpröglad straffområds spelare idag.

Lucarelli 5 - Lite bättre i andra, men fortfarande på tok för dåligt.

Inhopparna:

Paponi 7 - Paponi var överallt idag och avgör matchen. Förtjänar mer speltid just nu.

Kutuzov 5,5 - "Kutuzov slalom" gör några fina nummer idag men till vilken nytta när han hamnar så långt ner i banan? Duktig på att hålla i bollen, nära en 6:a.

Pavarini 5,5 - Dålig kommunikation med Rossi i inledningen drar ner betyget.

Falcone 5 - Ligger fel i positionsspelet och slår bort för många enkla pass.

A.Lucarelli 6 - Bra intryck av Alessandro i första, vinner mycket dueller och har gjort ett säkert intryck.

Rossi 5,5 - Bra i spelet utan boll men vad är det med Rossis passningsspel idag?

Zenoni 5 - En tillbaka nick, ett tillbaka spel, ett misslyckad inlägg och ett par misslyckaden i markeringspelet. Totalt osynlig.

Budel 5,5 - inledde första halvtimmen bra men sista kvarten slår han bort mycket bollar och hamnar fel banan, på gränsen till en 6:a.

Morrone 6 - Jobbar hårt och vinner mycket boll som alltid, spelar enkelt.

Mariga 5,5 - Inledde dåligt men har spelat upp sig markant, vill mycket.

Castellini 5,5 - Läs Mariga.

Paloschi 5,5 - Sliter häcken av sig första 45 men till lite nytta.

Lucarelli 5 - Tar emot lite boll och spelar vidare, misslyckats då han försökt sig på något som inte inneburit en rak 2 meters passning. All offensivt spel går via Lucarelli och det säger en del av vårat offensiva spel första halvleken.

Ghirardi uttalande från i veckan kan ha fått en annan mening. Cristiano Lucarelli är nämligen på väg att flytta hem till Livorno enligt de uppgifter bloggen skrapat fram. Lucarelli ska ha öppnat dörren för en flytt till Livorno via samtal med President Spinelli. Första tankar låg på en övergång till sommaren men allt talar nu på att Spinelli håller på att kolla över möjligheterna att värva Lucarelli redan i januari. Lucarelli ska ha ett nära sammarbete med företaget Unicoop Enterprise(ett Livorno företag vad det verkar). Unicoop Enterprise har nu gjort en stor överenskommelse med Spinellis företag Tirrenia di Navigazione. Denna affärs överrenskommelse som Lucarelli i alla högsta grad varit delaktig i tillsammans med Spinelli ska nu ha räddat över 200 jobb i Spinellis företag om jag har förstått det hela rätt. Lägg till att Lucarelli gått in och köpt upp lokaltidningen Corriere di Livorno(en tidning han en gång i tiden faktiskt bojkattat) där han nu är ägare sedan en tid tillbaka så förstår ni kanske att saker kan vara på gång. Idag skriver lokaltidningar i såväl Parma och Livorno samt Gazzettan om övergången som tydligen inte ska vara frågan om Lucarelli återvänder till Livorno, utan när.

Jag lovar att återkomma med reflektioner kring detta senare ikväll. Tills dess - MERDA Lucarelli!!!

Gå under "Länkar" och "Brolin intervju" för att ta del av intervjun.

1971/72 (serie C) 4-0

1973/74 (serie B) 1-1 (Volpi)

1991/92 (serie A) 2-3 (2 Catanese, Grun)

2005/06 (serie A) 3-1 (Pisanu)

2006/07 (serie A) 0-0

Målvakter 

  1. PAVARINI

31. PEGOLO

Backar

  3. ANTONELLI
  7. CASTELLINI
19. FALCONE

  6. A. LUCARELLI
13. ROSSI

  5. TROEST

  2. ZENONI
  

Mittfältare

32. BUDEL
17. MARIGA
14. GALLI

  4. MORRONE

Anfallare

16. KUTUZOV
99. C. LUCARELLI
  8. MATTEINI
43. PALOSCHI
35. PAPONI
  9. REGINALDO

Paci tränade bara lätt vid sidan av övriga gruppen idag. Leon och Pisanu deltog inte alls i dagens träning och väntar på besked från det medicinska teamet efter att bägge linkat av måndagens match.